Ojdå, det där gick ju inte så bra va?

Jag hade ju tänkt att blogga medan jag var på resa i Afrika, för att kunna ha lite mer estetisk frihet så att säga än om jag skulle skriva på resdagboken. Men ack så man bedrar sig om man tror att Etiopiens nätverksanslutningar är bloggvänliga. Att bara få fram inkorgen i sin mail kunde ta 20 minuter i värsta fall, och skulle man sen LÄSA ETT MAIL var man körd. Tiden gick snabbt vid datorn och plötsligt var det dags att bege sig någon annanstans.

Sen ska etiopiens regering krångla till det ganska mycket extra genom att vara ganska diktatoriska och censurerande. För att få behålla sina landshemligheter har de blockat blogspot, det står bara ett felmeddelande varje gång jag försökte komma in på den.

Så efter en del försökande gav jag upp och återföll till gamla hederliga resdagboken och här kunde alla intresserade läsa om mina bravader i Etiopien, Sydafrika, Swaziland och Thailand. Det var ett helt underbart halvår på resande fot och jag är väldans nöjd med att allt har funkat så bra.

Jag kom hem till Sverige den första maj och blev ganska snabbt efter det ressugen igen. Så jag vet inte riktigt när, var eller hur, men "on the road" trivs jag och ut ska jag igen. Afrika, Sydamerika och Europa ligger och retas med upplevelser jag inte njutit, vyer jag inte sett och framförallt underbara människor jag inte träffat.

So keep your eye on the road, det är inte helt omöjligt att det börjar dyka upp nya inlägg här när du minst (eller mest) anar det.

Rofyllt kaos i Frankrike

Tjolahopp!

Nu har jag vart i Taizé i Frankrike i några dagar. Det är ett kloster dit en massa unga kommer för att hänga med munkarna och varandra. Kyrkan och stunderna man sitter där var rogivande och man kan bara sitta och mysa.

För tre veckor sen anade jag inte att jag skulle till frankrike innan min STORA resa. Jag halkade in på ett bananskal känns det lite som eftersom jag åkte med en grupp som behövde mig för att kunna redovisa för munkarna att dom hade en kvinnlig ledare med sig.

Vi hade det väldans trevligt trots att oturen spelade ut alla sina kort. När vi på ditvägen skulle till paris satte Ryan air ner oss med en ursäkt för att de inte hade kunnat landa där på grund av dimma. När vi satte på mobilerna kunde vi förvånade läsa i våra info-SMS "Välkommen till Belgien!" Efter att ha valt den av ersättningsbussarna som inte hade tillstånd att lämna flygplatsen, blivit övergivna av chauffören och bortglömda i några timmar, kom vi till paris till slut.

Kanske starkaste minnet från den resdagen ändå kommer vara timmarna mellan Paris och Taizé i hyrbilens framsäte, konstant stimmandes och skrattandes med en av ledarna på resan.

Nu är jag iaf i Sverige igen i fem dagar innan jag åker igen och jag lääängtar!

Idag flyttade mina föräldrar till Phuket!

Det trodde jag aldrig om dem innan jag fick höra första hinten om det i somras. Flyttkillarna har tömt det sista i vårt hus idag och familjen Edler har inte längre en gemensam plats alla kan kalla "hem". Känns lite konstigt, men det ska bli jättespännande att se hur deras liv kommer vara i Thailand. Mamma har en blogg (www.gennetunderpalmen.blogspot.com) men jag vet inte hur länge hon har tålamod nog för att försöka lära sig den =)

Så även om jag har inte kommit längre än till Norrköping (för att bo hos en kompis) känns det ändå som att idag är starten på uppstarten till mitt resande. Frankrike, Afrika, Thailand. Here I come!